Rätt tätskikt i badrum: placering, material och kontroll

Ett fungerande tätskikt skyddar konstruktionen mot fukt och mögel, och är grunden för ett hållbart badrum. Här får du en praktisk genomgång av var tätskiktet ska sitta, vilka produkter som används och hur du följer upp kvaliteten. Guiden passar både villaägare och förvaltare.

Varför tätskikt spelar roll och vad som styr utförandet

Badrum utsätts dagligen för vattenstänk och hög luftfuktighet. Tränger fukt in i väggar och golv kan det ge lukt, skador på trä och gips samt dyra följdproblem. Svenskt utförande styrs av branschregler från BKR (kakel/klinker), GVK (plast/våtrumsmatta) och Säker Vatten (VVS), som kompletterar Boverkets byggregler. Följ dem och välj ett godkänt system så minskar risken för fel.

Reglerna delar in badrummet i våtzoner. De anger var du alltid måste ha tätskikt och vilka förstärkningar som krävs runt brunn och rör. Entreprenören ska kunna beskriva vilket system som används och lämna dokumentation efteråt.

Våtzoner och placering – här ska tätskiktet alltid finnas

Våtzon 1 omfattar hela golvet samt väggar vid dusch/badkar och minst cirka en meter ut från dessa, från golv till tak. Här krävs fullständigt tätskikt och extra noggrannhet vid detaljer. Våtzon 2 är övriga väggar, där tätskikt fortfarande krävs men detaljkraven kan vara något lägre beroende på materialval.

Golvets tätskikt ska föras upp på vägg (uppvik) och ansluta tätt mot väggarnas tätskikt. Särskild förstärkning behövs i hörn, skarvar, nischer och runt genomföringar. Golvbrunn är alltid riskpunkt: äldre brunnar från före 1990 saknar normalt standardiserad anslutning och bör bytas enligt branschregler vid renovering.

• Golvbrunn: typgodkänd brunn och korrekt anslutning med klämring eller brunnsmanschett.
• Rörgenomföringar: manschetter (tätningsringar) på både vägg och golv.
• Hörn och skarvar: tätband/remsor och färdiga inner-/ytterhörn.
• Nischer och fönstersmygar i våtzon 1: förstärkt tätskikt och lutande hyllplan.

Välj rätt system: folie, vätskeburet membran eller våtrumsmatta

Det finns tre huvudtyper. Foliesystem (tätskiktsduk) är en fabrikstillverkad duk som limmas upp och tejpas i skarvar. Vätskeburet membran är ett rollat eller spacklat tätskikt som byggs i två skikt med armeringsremsor. Våtrumsmatta (plastmatta) fungerar både som ytskikt och tätskikt på golv och/eller vägg.

Valet styrs av underlag, planlösning och vilken yta du vill ha. Vid kakel/klinker används oftast folie eller vätskeburet membran. Vid plastmatta väljs system enligt GVK. Blanda aldrig komponenter från olika system – primer, remsor, manschetter och lim ska höra ihop. Det ger testad funktion och underlättar ansvar och försäkring.

• Foliesystem: snabb montering, tydliga skarvar, bra i större duschytor.
• Vätskeburet membran: följsamt runt detaljer; kräver rätt skikttjocklek och torktid.
• Våtrumsmatta: robust i flerbostadshus och vid hög belastning; kräver fackmässig svetsning.

Arbetsgång i korthet – från underlag till färdig yta

Arbetet måste ske på torrt, rent och bärkraftigt underlag. Kontrollera fukthalt i väggar och golv samt att underlaget är lämpligt (till exempel våtrumsskivor eller puts). Planera fall mot golvbrunn innan tätskiktet monteras.

• Förbered underlaget: spackla, slipa och dammsug. Skapa jämn yta med rätt fall mot brunn.
• Grundning: applicera primer enligt systemets anvisningar.
• Detaljer först: montera tätband i hörn och skarvar samt manschetter vid rör.
• Golvbrunn: montera brunnsmanschett och klämring/anslutningsring enligt brunnens anvisning.
• Hela ytan: lägg folie eller rolla vätskeburet membran i två skikt med föreskriven åtgång.
• Uppvik: för golvets tätskikt upp på vägg och överlappa väggens tätskikt.
• Kontrollera: skarvar, hörn och genomföringar utan blåsor, glipor eller veck.
• Torktid: respektera härdning innan plattsättning eller mattläggning.
• Ytskikt: kakel/klinker med rätt fix och fog, eller svetsad våtrumsmatta.

Tänk på arbetsmiljö: ventilera, använd andningsskydd vid slipning och skydda huden. Felaktiga torktider och för låg temperatur är vanliga orsaker till misslyckade tätskikt.

Egenkontroll och kvalitetsdokument – så följer du upp

Be entreprenören arbeta enligt gällande branschregler och lämna kvalitetsdokument. Det ska framgå vilket system som använts, produktnamn, batchnummer, egenkontroller och foton på kritiska moment (brunnsanslutning, manschetter, hörn). För VVS-arbeten ska Säker Vatten-intyg upprättas.

• Visuell kontroll: jämn täckning, rätt överlapp, inga sprickor eller öppna skarvar.
• Fall mot brunn: gör ett “kulprov” eller häll vatten – det ska rinna mot brunnen utan pölar.
• Golvbrunn: kontrollera att klämring sitter korrekt och att brunnsgaller är plant.
• Rörgenomföringar: manschetter ska sluta tätt utan veck eller snitt.
• Dokument: spara foton, intyg och monteringsanvisningar för framtida försäkringsärenden.

Som beställare bör du också planera en enkel underhållsrutin. Små läckage syns ofta först i mjukfogar eller kring rör. Upptäcks det tidigt minskar skadan.

Skötsel och tidiga varningssignaler

För att behålla tätheten behöver badrummet skötas. Rengör golvbrunn och vattenlås regelbundet så att avrinningen fungerar. Byt uttjänta mjukfogar (silikon) i duschhörn och mot badkar när de spricker eller släpper. Undvik att skruva upp hyllor i våtzon 1; använd i stället fristående förvaring eller fäst i zon 2 enligt anvisningar.

• Vädra och säkerställ god ventilation för att sänka fuktbelastningen.
• Torka upp stående vatten efter dusch, särskilt vid nischer och trösklar.
• Inspektera årligen: fogar, brunnens infästning, rörgenomföringar och eventuella missfärgningar.
• Varningssignaler: unken lukt, mörka fogar som inte blir ljusa när de torkar, svikt i golv, bubblor i plastmatta eller fuktfläck i angränsande rum.

Nästa steg för dig som planerar renovering är att välja ett godkänt tätskiktssystem, säkerställa att entreprenören är behörig för arbetet och kräva egenkontroll samt kvalitetsdokument. För befintliga badrum: gör en noggrann genomgång enligt punkterna ovan och åtgärda brister innan de växer till dyra fuktskador.